Category Archives: Okategoriserade

Psykologins historia i kortform

Psykologi är en av de yngre vetenskaperna, och i sällskap med bl.a. genusvetenskap och nationalekonomi en av de mest ifrågasatta. Det är helt enkelt svårt att göra etiska experiment inom psykologin, och alla resultat blir kraftigt ifrågasatta, eftersom det nästan alltid går att tolka resultatet av ett experiment på mer än ett sätt. Trots, eller kanske snarare just tack vare detta faktum, är psykologin en mycket intressant vetenskap.

Att psykologin är en ung vetenskap stämmer inte riktigt. De frågor som psykologerna ställer sig idag har naturligtvis gäckat mänskligheten mycket länge. Antikens filosofer intresserade sig för en hel del av dessa frågor, men man kan inte påstå att de bedrev psykologisk forskning i modern bemärkelse. Filosoferna vid denna tid var framför allt upptagna med att skapa kongruenta världsbilder, som förklarade såväl hur människan och världen fungerade som hur det politiska livet borde organiseras.

Den förste psykologen
Genom historien har många läkare och andra som på ett eller annat sätt arbetat med sjukdomar kommit i kontakt med mentala sjukdomar och vanföreställningar, som varit svåra att klassificera och bota. Ibland har sjukdomsstämpeln varit ett sätt att tvinga människor med obekväma åsikter till tystnad, eller att helt enkelt slå ned på beteenden som de styrande inte har gillat. I många länder är detta fortfarande förekommande.

Den allra förste att specifikt intressera sig för de psykologiska aspekterna av människans tillvaro, och den förste att kalla sig psykolog (efter grekiskans psyche=själ + logos=vetenskap) var tysken Wilhelm Wundt. Wundt öppnade ett laboratorium för psykologisk forskning vid universitetet i Leipzig 1879. Han gav även ut den första läroboken i psykologi, och gjorde studiet av själen till ett eget ämne, skilt från både medicin och filosofi.

Wundts efterföljare
Den tidiga psykologin förknippas mycket med det tyska språkområdet, men faktum är att betydande framsteg gjordes även på andra håll. Ivan Pavlovs experiment på hundar gav teorierna om betingning, och den allra första psykologikliniken grundades av Lightner Witmer vid University of Pennsylvania i Philadelphia 1896. De psykologiska teorierna började också att inkorporeras i andra vetenskaper, som pedagogik, juridik och ekonomi.

Det går dock ej att tala om den tidiga psykologin utan att nämna österrikaren Sigmund Freud, född i vad som idag är Pribor i Tjeckien. Freud kallade dock sin metod för psykoanalys och inte för psykologi.

En mer konkret psykologi
Freud hävdade att de flesta psykiska problem beror på upplevelser i barndomen. Detta har kritiserats av en del vetenskapsteoretiker, som har hävdat att detta är ett exempel på dålig vetenskap, eftersom Freuds rön egentligen inte går att vare sig verifiera eller falsifiera genom experiment. Det har fått psykologer under 1900-talet och framåt att söka efter nya, mer handgripliga sätt att förklara och utforska det mänskliga beteendet.

En sådan teori är behaviorismen, som framför allt var populär på 1960-talet, och då inte bara inom psykologin. Behaviorismens upphovsman var John B Watson, men den som gjorde teorin känd var B.F. Skinner. I korthet handlar behaviorismen om att studera människors beteenden, och utifrån detta göra förutsägelse om deras framtida handlande. Mot 1900-talets slut ersattes behaviorismen av den kognitiva teorin som den dominerande teorin. De kognitiva psykologerna samlade in data från många olika fält för att förstå hur människans medvetande verkligen fungerar.

Bättre hälsa genom användning av kollodialt silver

Kollodialt silver är silver i finfördelad form. De minsta partiklarna i kollodialt silver kan vara mindre än 1000 nanometer. Inom hälsokostbranschen har kollodialt silver fort blivit mycket populärt. Rent silver är rentav helt ogiftigt för kroppen eftersom den har ett effektivt utrensningssystem. Eftersom silver är ett naturligt grundämne förekommer även silver i den mat vi äter och det vatten vi dricker.

Sedan antikens dagar har silver använts som bakteriehämmande substans. Det var i slutet av 1800-talet som det användes som en aktiv antibakteriell substans i en rad skilda mediciner. Det var mediciner som läkemedelsindustrin själva marknadsförde.

Studier visar att silverjonerna inte påverkar de goda tarmbakterierna acidofilus samt bifidus, vilket beror på att de grampositiva mjölksyrabakterier har en tjockare cellvägg än de patogena gramnegativa bakterierna.

När en tarm består av stora bakteriesamlingar så förmår inte silvret genomtränga dessa. Därav har små mängder kolloidalt silver ingen negativ verkning på de goda tarmbakterierna. För att nå långt ner i tarmen kan man mixa ner en matsked kollodialt silver i ett dricksglas med vatten. Om man dricker det kvickt så hittar det kollodiala silvret och vätskan längre ned i tarmen. En tesked kolloidalt silver om dagen ser till att immunförsvaret kvicknar till.Kollodoalt silver är effektivt för sårläkning. Silverjoner snabbar upp läkningsprocessen och skapar stamceller i sårområdet. Som mest effektivt läker såret 50 % snabbare, och utan ärrvävnad. Därutöver kan man kombinera denna metod med kosttillskottet MSM som bidrar med svavel som är ett strukturskapande mineral. Det innebär att läkningen går ännu snabbare.

Den som bränner sig kan med fördel behandla det brännskadade området med kollodialt silver. Antingen trycker man en indränkt kompress alternativt så sänker man ner hela den brända kroppsdelen i kollodialt silver. På detta vis utvecklas sällan någon brännblåsa och smärtan klingar snabbt av. Möjligtvis blir huden lite hårdare på det behandlade området men förhårdnaden brukar trilla av efter några dagar.

Den som har besvär med herpes och afte kan dämpa dessa symptom genom att ta lite kollodialt silver på en bomullspinne som sedan hålls mot det drabbade området.

Vattenkoppor hos barn kan på ett effektivt sätt lindras med hjälp av kollodialt silver. De kliande utslagen får lindring genom att en tesked kollodialt silver intas varje eller varannan timma. Det är även effektivt att duscha huden med kollodialt silver mellan varven. Inte nog med att utslagen läker snabbare det blir även lindrigare ärrvävnad.

Vad gäller framförallt kvinnor som brukar drabbas av upprepande urinvägsinfektioner så kan kollodialt silver vara hämmande för besvären. Några teskedar dagligen har preventiv effekt.

En svamp som uppträder ihop med de goda bakteriestammarna i tarmen är candida. Vid upprepade anibiotikakurer är det inte sällsynt att candida sprids ut i blodet vilket innebär ohälsa och sug efter socker. Kollodialt silver är effektivt för att avstyra spridningen.

Att inta kollodialt silver när man har drabbats av kol innebär lättare andning och kräver inte lika mycket syrgas. Det brukar räcka med ett par teskedar kollodialt silver några gånger om dagen. Att kollodialt silver underlättar för de som drabbats av kol är även ett gott exempel hur silvernanopartiklarna suger åt sig syre och hjälper till att forsla det ur kroppen. Därutöver dämpar silvret den fortgående inflammationen i lungorna.

Virussmittan hepatit C behandlas inom sjukvården med hjälp av starka mediciner och kan då och då ha besvärliga biverkningar. Virusnivåerna kan tas ner med hjälp av kollodialt silver. I vissa fall så lågt att de inte längre är mätbara. I de flesta fall så nivån medför att ett förhållandevis normalt liv kan levas.

Kontinuerlig träning viktig för att hålla vikten

I en amerikansk studie har man jämfört två grupper som tränade olika mycket. En intensiv träningsgrupp, som förbrände ca 2500 kalorier i veckan, och en “normal” träningshrupp, som förbrända 1000 kalorier i veckan. När man följde dessa under 18 månader visade det sig att den intensiva gruppen hade en betydligt större viktminskning.

Det intressantaste var dock vad som hände efter att studien var klar. Många började träna mindre, och när man gjorde en uppföljning efter 2,5 år visade det sig att det inte längre fanns någon skillnad mellan de olika grupperna.

Förutom för några få individer, som höll fast vid de tidigare träningsreglerna. Dessa höll också vid den sista kontrollen fortfarande betydligt lägre vikt än de andra deltagarna.

Lärdom: hur mycket du har tränad innan spelar ingen roll, det är hur mycket du tränar nu som är relevant.

Optimera din träning

Personer som lever ett liv med en fullbokat almanacka ska läsa följande artikel på CNN. Här får man tips i hur man kan spara tiotals minuter men få samma träning.

Ur artikeln: “Trim gym time by alternating upper- and lower-body strength exercises and skipping the rest periods in between. For example, instead of resting for 60 seconds after a set of bicep curls, go straight to a set of lower-body moves”

Kanske lite väl extremt ibland, men har man ont om tid så har man.

Fettintaget

En enda fettrik måltid räcker för att ge negativ hälsopåverkan

En ny amerikanske studie har visat att det räcker med en enda fettrik måltid för att kroppen ska uppvisa högre blodtryck vid stress.

Att fettintaget och stress responsen är sammankopplade vet man sedan innan. Men nu visar det sig att ifall man äter en fettrik frukost så mår kroppen sämre av stress under dagen. Även om man annars äter en normal diet.

Tidigare har man alltid antagit att effekten kommer från långtidskonsumtion av fettrik mat.

Farligare att vara perfektionist?

Att vara perfektionist kan vara dåligt om man hamnar i stressiga situationer. Det har en schweizisk studie visat.

Man undersökte hur patienter reagerade på att hamna i stressiga situationer, som att göra ett matteprov inför åskådare och gå på en arbetsintervju. Det visade sig att personer som hade blivit diagnosticerade som perfektionister hade betydligt högre kortisol värde i sitt saliv, och att detta värde förblev högre under en längre tid.

Kortisolvärdet är en direkt indikator av hur stressad kroppen känner sig.

Psykologen Barry Schwartz har också gjort liknande undersökningar, där han försöker förklarar varför perfektionism kan få en person att må dålig i vårt samhälle.

Kultur bra för hälsan

I en undersökning om levnadsvanor och hälsa såg man att personer som ägnar tid åt kulturella aktiviteter, som att gå på konserter eller teater, har mindre risk att drabbas av cancer.

Exakt varför vet man inte. Man räknade bort andra faktorer som socialgrupp, inkomst och sjukdomar såg man att personer som gick på lite kulturella evenemang hade nästan dubbel så stor sannolikhet att drabbas av cancer.

En tanke är att det hänger ihop med att dessa personer är generellt mer stressade.

Lax bra för minnet

En amerikansk studie har kommit fram till att få i sig omega-3 fett från fet fisk är bra för minnet. Det skyddar bland annat mot alzheimer.

Omega-3 är man redan nu enig om är bra för många av kroppens funktioner, som antiinflamatoriska egenskaper och hjärt-kärlsystemet.

Men nu har man också starka bevis att det även är bra för minnet.

Det bästa sättet att få i sig omega-3 är genom att äta fet fisk. Detta anses nyttigare än att äta det som piller, då man även får i sig många andra nyttiga ämnen. Precis som det anses nyttigare att äta frukt än vitamintillskott.

Forskning har också den senaste tiden visat att det inte är så farligt att äta fisk med hänsyn till miljögifter som man tidigare trott.

Extrem GI diet dåligt för hjärnan

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor vid Lunds Universitet, påstår att kolhydrater är nödvändiga för hjärnan. Hon tror att det finns en risk att hjärnan annars får för lite näring.

Samtidigt säger hon också att äta rent socker, eller i varje fall rent fruktos, också är skadligt. Detta då det höjer blodfettnivån och gör det svårare för hjärnan att bilda nya minnesceller.

Enligt henne ska man gå en linje däremellan. Hon tror mycket på gammal husmanskost. Fast i mindre portioner, då vi är mindre fysisk aktiva idag än vad man var förr i tiden.

I artikeln ger hon även tips för hur man ska äta ifall man är stressad, och lite andra intressanta råd.

Kakao är bra för ditt kolesterolvärde

En japansk undersökning visar att dricker man kakao ökar ens värden av HDL kolesterol, det “goda” kolesterolet. Undersökningen gjordes på 25 genomsnitts män som fick dricka egentillverkat kakao med socker varje dag i 12 veckor. Resultaten jämfördes med en grupp män som fick dricka en annan sockrat dryck, som inte innehöll kakao.

Resultatet visade att gruppen som drack kakao drycken ökade sin blodkoncentration av HDL kolesterol med hela 24%.

Forskargruppen säger sig dock ändå inte rekommendera att dricka kakao dagligen, då det ämnet man tror förbättrar kolesterolvärdet, antioxidanter av typen polyfenol, också finns i andra drycker som te, vin och många frukter.

Havrefullkorn motverkar höga kolesterolvärden

En sammanställning av flera olika forskningsrapporter om havre och dess påverkan på kolesterol har gjorts. Denna sammanställning visar att det finns en sänkande effekt av att äta fullkorn havre jämfört med andra, finmalda, sädesslag.
Både sen totala kolesterolvärdet hade sänkts, och koncentrationen av det ‘onda’ kolesterolet LDL.

Forskarna som gjorde sammanställningen utrycker dock en vis skepsis, då de flesta studier omfattade endast ett tiotal personer och gjordes under en kortare tid. Och de var ofta finansierade av företag som säljer havre.

Sammanställningen omfattade 8 undersökningar på ämnet och sammanlagt 914 personer.